– Du törs inte! Tre gälla röster i kör gjorde världen iskall. Barnen, för de var ju alla bara barn, förstod sin styrka men inte vad den orsakade.
– Fegis!
– Äh, hon är ju för fet för att ens komma in i tunneln! fyllde Ante i.
– Hon kanske fastnar och inte kommer ut förrän till våren, fnittrade Steffi och fyllde kinderna med luft för att efterlikna Emmys äppelkinder.
Tunneln av plåt låg där tyst. Väntade och drog henne till sig samtidigt som den skrämde vettet ur henne. Hon kämpade för att hålla masken, visste att det var sant som de sa, den var för trång för henne. Hon skulle fastna, inte få luft. De andra skulle sätta tunneln i rullning och paniken komma. Hon tog två steg framåt, hörde ropen tyna bort, kröp ner på knä, blundande och gjorde det, för det fanns inget val.