Om mig
- Genyvy
- Mitt livs kärlek blev min livssorg, så oväntat och så fruktansvärt smärtsamt. Sen kom du och jag andas igen!
tisdag 2 november 2010
Gräva (Skrivpuff 2 november)
Ett trångt ljud och handsken smet åt om den ganska grova handen. Plasten följde sedan armen upp förbi armbågen. Hon knep ihop munnen till ett streck, drog in frisk luft genom näsan och stannade upp tankarna för en stund, om fem eller tio minuter skulle det vara avklarat. Först då skulle hon reflektera över vad hon gjort. Hon sträckte på sig, la svansen åt sidan på kon och lät armen ta samma väg in som den ensamma kalvfoten tagit ut. Hon grävde runt, letade, skyndade och hittade en fot till. Vilken lättnad! Försökte greppa den, halare än en ål var den men envist kämpade hon på för att veckla ut den och tvinga ut den ihop med det andra benet. Det skulle gå, kalven skulle klara sig ut i tid och hon skulle vara den som räddat den till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fint
SvaraRaderaDet var ett annorlunda grävande, en sådan som mig att sluta äta en gång för länge när jag satt med en kebab framför mig och såg just detta på teve.
SvaraRaderabra intressant skulle gärna bevittna det tror jag.
SvaraRaderaDet är säkert intressant.
Fint målad text, om något jag aldrig varit med om.
SvaraRaderaUndrar bara vad ett "trångt ljud" är :-).
Jag förstår vad du menar, alla kan säkert höra ljudet inom sig utan att man direkt kan beskriva i ord. "Ett ljud som gav associationer till något osmort, hud mot hud-friktion"? Nej det blev alldeles för invecklat :-D.
SvaraRaderaEtt annorlunda grävande som sagt. Trovärdigt beskrivet.
SvaraRaderaJag har aldrig varit med om detta, men däremot när min häst fölade. Det var både lite skrämmande och intressant.
SvaraRaderaKul att läsa en sådan annorlunda text