Om en bluff (Skrivpuff 28 april)

Lagom till jul skulle allt vara klart. Perfekt! Allt handlade om tajming och Chrille visste vad han gav sig in på, han hade planerat länge och var inte ny i matchen direkt. Flera gånger hade han övervägt sätt som kunde ge så mycket stålar att han slapp gå upp klockan fem varje morgon som vilken arbetsmyra som helst och slita hund på byggen hela dagarna. Nu hade brorssonen, som var en klurig kille på knappt 18 år, kläckt den genialaste idé han någonsin hört! Tiden var mogen och Chrille likaså, dryga 40, nja för att vara exakt 48 och så ofantligt trött på gråa arbetsdagar och vardagar. Vad han behövde var ett verkligt klipp som gav hon försörjning för resten av livet så han istället kunde låta var dag vare en fest! Det hade han förtjänat med råge.

Klockan 05.00 ringde klockan som alltid. Men det var en annorlunda dag, redan luften kändes lättare att andas! Chrille klädde på sig de vanliga kläderna men packade också omsorgsfullt ner tomtedräkten i jobbarväskan. På toppen den sedvanliga termosen som hör byggjobbare till och en matlåda utan mat, men med en liten fyrverkeripjäs i med oanade krafter ...

Klockan 06.30: På plats på bygget.
– Tjena ... morron ... Ja, fan, jobb igen ... Kallt idag! Han hälsade som alltid på de han mötte och ingen anade att han påbörjat sin sista dag på jobbet. Imorgon skulle han vara långt bort från stan och förhoppningsvis aldrig återvända, det fanns inget han skulle komma att sakna.

Vid lunchtid åkte Chrille och hans väska hissen upp mot det lilla pentryt som byggjobbarna hade fått låna för att värma sin mat i. Men han klev ur på andra våningen istället – som jultomte. Människorna i affärsgallerian vände sig inte ens om när han kom gående, det vimlade av jultomtar eftersom "Årets tomte" skulle utses just idag och många ville vara med och tävla om den julklappssäck som stod på spel. Enkelt tog han sig fram till disken med smycken och placerade sin specialmatlåda nära montern och tände på! I folkvimlet utbröt smärre panik och ingen förstod riktigt vad som hände.

Expediten sprang skrikande efter hjälp, kunderna blev rädda och flydde och jultomten ho-hoade sitt god jul samtidigt som han med stålhättan sparkade sönder glaset som värmts upp av fyrverkeriet och rafsade åt sig de dyraste juvelerna! Allt gick på några sekunder. Lika lätt som han tog sig dit tog han sig tillbaka till hissen han kommit ifrån, på vägen dit passerade han säkert tjugotalet likadana tomtar och ingen kunde avgöra vem av dem som utfört rånet.

I hissen tog han snabbt av sig tomtemaskeringen och stoppade ner den i säcken han haft gömd innanför rocken, smyckena la han i matlådan. Väl tillbaka nere på markplan återgick han till sitt arbetspass som vanligt, fast på tom mage och med framtiden som i en liten ask ...